Filmsalen kallar jag ibland för "riktiga Underjorden", för den ligger i källaren. Det är också här som den riktiga Underground-magin oftast brukar uppstå. Denna kväll hade vi lite mindre planerat här nere än vanligt, men bra blev det!
Jan Altsjö hade nya låtar, och fogade samman dem till en "saga", där spriten som tidigare har en stor roll. Jag vet inte om det är sagan som sådan eller de nya låtarna, men det kändes som en riktig höjdare!
Jan (eller Auwa som han är känd som i rockkretsar) spelade ensam denna kväll, men det var ingen nackdel alls. Han kände sig som hemma i det kraftiga strålkastarskenet och fyllde scenen fullständigt.
Det är svårt att sjunga om sprit utan att antingen bli tramsig eller pekpinneaktig, men i kväll kändes det som om Jan hittat rätt. Det var skildringar med stort allvar, inte tråkiga alls men utan billiga fylleskämt.
Peter Trygg har spelat med bandsättningar ett tag nu, tidigare med rockiga The Academy Awards, senast med en lite hopplappad mindre sättning. Denna kväll kom han med ett nytt koncept! Gitarr-bas-klaviatur-klaviatur! Och det var inte alls fel!
Som man anar på den här bilden så är det bett i musiken.
Ena klaviaturen (elpianot?) trakterades av Isabelle, som dessutom körade och även hade skrivit minst en av låtarna i programmet!
På den andra klaviaturen (synth) en kille som heter Zoran.
Trygg och Zoran.
Isabelle och basisten Pontus.
Peter tyckte det var varmt i strålkastarluset.
Att Fredrik Johansson spelar sist på Lucia i Underjorden är rena traditionen. Han öppnade med att räkna lite procent.
Sedan levererades spelning! Vi ser Magnus Axelsson och Viktor Levin längst ut på kanterna, men vad trummisen heter får jag kolla. (Fast det står nog på vita tavlan...)
Publiken strömmade ner i källaren, för en Fredda-spelning vill man ju inte missa! Men en del lyssnade från trapphuset, för det blev ganska högt. (Öronproppar fanns dock att köpa i fiket!)