Vilken härlig blandning denna kvällen blev! Ändå verkar det på pappret inte speciellt varierat: Tre killar som spelar solo, två killar som är en duo och en tjej som läser dikter. Men det var det faktiskt!
Först ut var Second Language, en duo som jag i brist på bättre skulle säga att spelar lite i stil med Simon & Garfunkel. Det är de mjuka melodierna, texterna och stämsången som tillsammans ger det intrycket.
De var först och därmed har jag tyvärr hunnit glömma mest, inte minst på grund av andra numret:
Mycket sex, riktigt mycket sex och inte så lite osmakligt, inte minst om de sexavarter som porrfilmer lär killarna att vilja prova och som tjejerna sedan får pressen på sig att vara med på. Amanda sade rakt ut vad, men det kan jag inte göra här för då skulle det bli för snuskigt.
Tack vare att det är Amandas andra läsning på ganska kort tid så fick jag nu höra samma dikter en gång till, och det var kanske därför jag knappast missade ett ord. Det var mycket tydligt och begripligt, och tidvis riktigt vedervärdigt äckligt (avsiktligt, givetvis)! Om inte namnet "Brutalpoetessan" var upptaget hade det varit ett alternativ.
Amandas raka motsats, oskuldsfulla visor av en speleman med dragspel. Till och med tsunamin behandlas med Oves milda och snälla sätt, snarare en chockad betraktare än en giftig kommentator. Efter Amandas hårdhända beskheter så känns det skönt att höra låtar som "Jag tycker du är vacker", där kärlek inte är något annat än just kärlek, utan tvång eller någonting fult i, bara någonting fint mellan två människor oavsett ålder.
På slutet fick Ove dra "Masker" som extranummer, låten om den där masken, rollen, som vi alla bär och som kanske måste vara där.
Ambjörn är på sätt och vis ganska lik Second Language, men ändå inte. Han sjunger på svenska, varje stavelse går fram, kompet är återhållsamt men ändå fullständigt tillräckligt. Det kröp in en hel del magi i Ambjörns spelning, som verkligen gav den där känslan av att den där enda personen på scenen fyller den fullständigt.
Fredrik var spelningens veteran, och den utan tvekan mest spontana och lössläppta. Det blev mycket improviserat prat både mellan och under låtarna, och en rad med härliga dängor såväl som en del av de nyaste.
Låtarna spände från rock till vals, och när det valsade så valsades det verkligen! Först ett tjejpar och ett killpar, som sedan slogs ihop till ett par med en av varje.
Ett litet, litet jubiléum. Min kameras 18000'e bild. :-) Och därtill en av de sista bilderna från en mysig enklare Underjord som blev både rolig och mycket varierad!
BRASKLAPP: Detta är hastigt nedkrafsade hågkomster som inte garanteras vara kompletta, balanserade eller alls korrekta. RÄtta eller komplettera gärna!